Devri

sakrist

sakrist

m. –ed (religion)

(1) Sacristain.

(1499) Ca 178b. Sacrist. g. sacriste. ●(1633) Nom 282b. Æditimus, ædituus, templi curam gerens & custos : Secretain, Sacristain, Mergueiller, garde des choses sacrées : an Sacrist, an hiny á mir an traezou sacr.

(1659) SCger 109a. Secretain, tr. «Sacrist.» ●(1732) GReg 837b. Sacristain, qui a soin de la sacristie, tr. «Sagrist. p. sagristed

(1895) GMB 591. pet[it] tréc[orois] zakrist.

(1907) PERS 181. sakrist oa. ●(1924) BILZbubr 39/867. ar person, ar c'hure, ar zakrist. ●(1933) BLGA 19. ar sakrist koz. ●(1942) DADO 9. Intañvez Lazbleiz ?... Hounnez, a gav d’in’oa gwechall merc’h sakrist koz Planiel.

(2) Sakrist-touller : fossoyeur.

(1982) PBLS 376. (Sant-Servez-Kallag) sakrist-touller, tr. «fossoyeur.» ●(1984) LPPN 794. (Poullaouen) «ar sakrist-touller», le bedeau-fossoyeur.

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...